måndag 14 januari 2019

Ljuset är tillbaka



När man sätter sig ner och njuter av ingenting,
kan det kännas som allra bäst.

 


Ljuset har äntligen kommit tillbaka. Julen är förbi. Julsakerna är varsamt undanstoppade.
Kära saker som fick ge plats för julen är tillbaka. Vårblommor står nu till lyst i krukor och vaser. Var hos vänner i helgen och pratade om trädgårdsmässan. Har en tyst överenskommelse med mig själv att inte driva upp så många plantor som tidigare år, utan mer satsa på det som redan finns. Men en Höstsilverax, vill jag plantera. Hoppas att mina Jätteverbenor gör som de brukar - fröså sig mellan Ölandsstenarna. De är lätta att lirka upp och plantera på bättre plats. De har stått raka och vackert gröna i stora zinkbaljor ändan till senaste stormen. Den vackra Januari målningen fick jag av ett barnbarn, den och elva till lika vackra akvareller för årets månader. Ännu är våren långt borta och jag hoppas på lite snö så det kan bli skidåkning.




lördag 5 januari 2019

Kirsty Mitchell



En vandring genom helande sorg i sagornas rike...


En av årets första dagar bjöd på museum besök, det blev Fotografiska. Det var inte bara jag, äldsta barnbarnet Rebecca och Anine som bestämt att gå dit - det var mycket folk.
Det var fotoutställningen med Kirsty Mitchell som var målet.

Jag insåg att jag är  lyckligast när jag gömmer mig i mina drömmar
och skapar mig en annan värld där jag kan vara den jag vill,
och vad jag vill.
Där jag kan uttrycka det jag känner och vara naken
och hudlös eller klä ut mig och låtsas att inget av
det som händer i mitt "riktiga liv" egentligen händer.





Det 5 år långa projektet startade efter att Kirstys mamma dog i cancer. Mammans passion var litteratur och delade med sig av den glädjen till sin dotter genom att läsa högt för henne ur den klassiska engelska sagovärlden. Kirstys bilder är alla fotade ute i naturen. Som den pedagog jag är så är jag extra uppmärksam på barns upplevelser i olika sammanhang. Vid ett av fotona berättar en mamma för sina barn att det i informationstexten står att det tog ett år innan de vilda blommorna var utslagna så som Kirsty ville ha dem. Ett av barnen tittar på modellen på den stora bilden och säger - Fick hon stå så still i ett helt år.
Utställningen pågår till i början av mars så det finns tid att se den.

söndag 30 december 2018

Ring klocka ring .....

Ring klocka ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö.
Edvard Fredin




Från slutet av 1800-talet har vi lyssnat till den svenska översättningen av Alfred Tennysons dikt som i original heter - Ring Out, Wild Bells. Det är många verser som rymmer många tankar att fundera kring. Många nyårslöften ges, få hålls. Tänker inte själv ge några löften. Många löften handlar nog om att äta mer nyttigt och att motionera. Båda dessa saker gör jag redan, kan naturligtvis göras det mer och oftare - men nej. Jo, livskamraten och jag har ett mål och det är att bli bättre på att återvinna och sortera sopor. Vi lämnar in textil och porslin, har handlat på Blocket. Äldsta barnbarnet tar mina dufflar när jag själv köper nya (har alltid en klassisk duffel av engelskt märke i garderoben). Vi behöver bli bättre på att sortera vardagssopor. Tömde vår varmkompost som tagit hand om all matavfall och gav oss så fin jord. Men vi upptäckte att vi hade möss i den en dag när jag skulle hälla ner potatisskal och en liten, mycket söt mus, tittade på mig med stora pepparkornsögon. Så kan man inte ha det. Fram med en fälla och några hamnade i den. Så nu måste vi tänka ut hur vi ska göra. Tätare nät i botten, annat kompostkärl? Men först ska vi fira nyår!
GOTT NYTT ÅR!

tisdag 18 december 2018

Nalle Puh citat



Snön vräker ner tiddelipom,
alltmer ju mer tiddelipom,
alltmer ju mer tiddelipom
det snöar.
                                       Nalle Puh



Trädgården är insvept i ett vit lätt snötäcke. Några av sommarens möbler och annat får vara kvar som stelnade stilleben. Nu är vyn något helt annat än för bara några dagar sedan. Vi har haft mörkt och grått en längre tid här i Stockholm. Nu är det så vackert. I dag blev det en tur i skogen med livskamraten på stigar som någon annan har gjort. Undrar om det vi blir som spårar för första skidturen? Den turen startar vid brevlådan över åkrar och ängar. Vi har nybyggda områden runt oss men ännu är de på avstånd, stör varken oss eller omgivningarna. Här finns mycket orörd mark, men det är inte utan att jag tänker - hur länge till.










söndag 9 december 2018

Årets julkrans









"När man går fram mot ytterdörren och har en krans i näshöjd,
då ska det mycket till för att man inte fattar att det är jul"
Ernst Kirchsteiger




De senaste veckorna har vi haft regn och blåst i Stockholm. Då gäller det att passa på en av de dagar som bjuder på uppehåll. Utanför huset har vi skog som vi använder flitigt tillsammans med många andra. Korgen blev full av växter som kunde användas till julkransen som pryder husets dörr. När dottern och sonen var från ca. 3 år och 6 år (för mycket länge sedan) så lussade de för oss på luciamorgonen. Lingon kransen som dottern bar hade jag bundit och det var den som sedan fick pryda dörren. Krans binds fortfarande men hamnar nu direkt på dörren. För ca. 15 år sedan var det kransar till barnbarnen som bands, då skulle de ha det i Storkyrkoskolan i Gamla Stan. Nu till lucia blir det firande på yngsta barnbarnets förskola utomhus, där har barnen tillsammans med personalen  kommit fram till att man förutom luciasång och andra julsånger sak sjunga om "baby sharp". Ni vet sången om mamma haj, pappa haj och baby haj. Detta ser vi fram mot - undrar om han ska vara tomte eller pepparkaka?


måndag 3 december 2018

Adventstid




 "Kom över på ett glas glögg"


 

Så fantastiskt att bli hembjuden på glögg först hos sonen med de yngre barnbarnen, när de sedan blir sjuka så bjuder dotter med familj in och då får vi träffa de äldre barnbarnen. Vi har nästan 20 års åldersskillnad mellan den första kullen barnbarn och nästa kull. Det har ju givit oss möjlighet att få mycket tid med alla, något vi är glada för. Nu kunde inte kusinerna träffas denna gång och det var synd eftersom åldersskillnaden inte har någon betydelse. De tar vid där de slutade när de senast träffades. Studier förde äldsta barnbarnet till Köpenhamn vilket gör att vi inte träffas lika ofta men det blir desto kärare möte när vi ses. Dagen innan blev det jullunch hos vänner i Roslagen, med mycket värme och skratt. Hemma plockades Staffansstaken fram och stjärnor avspeglar nu  hemmet. En fin tid går vi tillmötes.
 


söndag 25 november 2018

Amaryllis i advent





Opp Amaryllis vakna min lilla …... 


I början av oktober fick jag en Amaryllislök av livskamraten. Redan då såg jag att det kommer två stänglar. Löken har inte fått många droppar vatten, jag vill inte att den skulle bli så hög, men vad den har belönat oss. Det var så att man såg från dag till dag vad den växt. Som mest var det åtta stora blommor. I helgen gav vi bort en lök som ska blomma med vita blommor och vi fick själva en som också ska blomma i vitt av helgens middagsgäster. Men vi njuter av den röda ännu ett tag, ser att det kommer ännu en blomknopp, hur mycket kraft finns det?