måndag 13 februari 2017


Det är inte klokt vad det är skönt att leva!
 
 Ja, visst är det skönt att leva men vad tiden går fort. Vad är tid? Nyss var det kallt, snö och halka. För några veckor sedan hukade sig alla jag möte för den bitande vinden och jag vet inte vem jag möte för jag såg bara halsduk och mössa. Nu vänds alla ansikte mot solen och den blå himmeln och jag vet fortfarande inte vem jag möter för jag ser bara näsor och blundande ögon, alla kisar eller blundar.
I bland är tid som bildens kopparrör en lång, rak transportsträcka med bara en böj att
se fram mot låååångt där framme. I bland är tid som ett trassel, jag vet inte hur jag ska hinna med att ta mig förbi den ena böjen för att beta av nästa, nästa och nästa.
Men det är ju så himla roligt att leva, planera och genomföra. 
 


1 kommentar:

Marie sa...

Goddag härligt med dina ord igen.
Vilka fina kopparrör
Må gott kram Marie